Efter årsskiftet har debatten kring A-kassan eskalerat. Sven-Erik Österberg (S) inleder med debattartikeln “Så här vill vi förändra regelverket för A-kassan“, Hanne Kjöller på DN skriver “Mer åt fler” och Gert Gelotte på GP skriver “Gör a-kassan obligatorisk“. Och så fortsätter det. Med artiklar, kommentarer och blogginlägg. Vissa skarpa, intressanta och genomtänkta. Några arga. Några fyndiga.

Jag har inga ambitioner att ge mig in i den politiska debatten. Men reflekterar ändå över att det vore intressant om någon som faktiskt erhåller A-kassa kunde uttala sig. Själv är jag nöjd. Både med den service välfärdssverige och min a-kassa erbjuder. Det är klart att handläggningstiden alltid kan bli kortare. Eller att ersättningsnivån kan bli högre. Eller ersättningsperioden längre. Eller …

Mycket vill alltid ha mer. Det viktiga är att komma ihåg vilken förmån det är att leva i ett land som har ett skyddsnät för arbetslösa. Och att det inte är a-kassan som borde debatteras utan möjligheterna att skapa nya jobb. För med fler arbetstillfällen blir det som bekant färre arbetslösa. Och färre arbetslösa betyder mindre pengar att betala ut. Oavsett om det kallas för försäkring, ersättning eller bidrag.

Idag är det för många årets första arbetsdag. Min ledighet har fyllts av avslappnat häng med vänner och kvalitetstid med barnen. Varvat med shopping, teater, nyårschampagne och sovmorgon. En härlig helg.

I förmiddags rivstartade jag med ett möte i World Trade Center. Jag gillar verkligen pulsen på platser där folk är på väg. Flygplatser, terminaler och tågstationer. Folk på väg till är fyllda av förväntan, de på väg från är belåtna. Några är ensamma, en del i grupp. Det finns glada, ledsna, pigga, trötta, unga, gamla. Alla olika, men med resan som gemensam nämnare. Från World Trade Center ser man ut över folkhavet i Cityterminalen. Jag stannade till en kort stund och studerade resenärerna. Insöp atmosfären av att vara på väg. I år är min destination toppenjobbet. Vilken är din?

Undrar hur många julklappar som hamnat på Tradera de senaste dagarna? Måste bestämt ta mig en kik…

I år firar barnen jul med sin pappa i Småland. Eftersom det innebär att jag inte har några förväntansfulla barn att fira högtiden med har jag bestämt mig för att förgylla någon annans jul.

Jag ska nämligen jobba som volentär i Röda Korsets regi på deras jullunch i Norrtälje. Servera lite mat och sprida lite värme och glädje. Kanske bjuda på en och annan julsång. Bara vara och dela med mig. Göra något för samhället och ge den finaste gåvan av alla. Tid och uppmärksamhet.

Sweco är en spännande arbetsplats där jag gärna skulle jobba. Därför brukar jag kolla in deras webbplats med jämna mellanrum. Idag snubblade jag över årets julhälsning med härligt miljöfokus.

I år har nämligen Sweco valt att ge sina kunder en kunskapsgåva i julklapp. Tillsammans med Atsuko Sandberg har de utvecklat en hållbar paketinslagningsteknik som inte är i behov av tejp. De har dessutom räknat ut att om alla i Sverige använder tekniken sparar vi tillsammans in 3000 km tejp i jul.

Jag kommer definitivt att prova denna miljömedvetna och vackra paketinslagning. Undrar bara hur man gör om paketet har en annan form? Tips, någon?